Livstema: Att förstå sig självUtvecklingspsykologiska perspektiv på ba การแปล - Livstema: Att förstå sig självUtvecklingspsykologiska perspektiv på ba ไทย วิธีการพูด

Livstema: Att förstå sig självUtvec

Livstema: Att förstå sig själv
Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt, kapitel 3
Att uppleva sig själv som själv
• Vår främsta inre erfarenhet
• Den mest universella erfarenheten
• Vi måste förstå att andra också har ett själv
• Självutveckling – individen i relation till andra – individen i förhållande till sig själv
Vad handlar personlighetsutveckling om?
Identitetsskapandet sker bland annat i det sociala rum där individen växer upp - i det sociala rummet speglar vi oss i andra och får erfarenheter, genom vilka man kan skilja sig från andra. Speglingen är grunden för självreflektion. Att uppleva sig själv som sig själv innebär en balansgång mellan beroende och självständighet.
Temperament
Temperament säger något om individuella skillnader i emotionella reaktioner. Kan definieras som ett stabilt mönster av emotioner och emotionsreglering. Detta mönster är individuellt och medför därför skillnader i hur en person reagerar på andra människor och föremål.
Kön
Det första kännetecknet som har social betydelse är vilket kön man föds med dvs. upplevelsen av att jag är starkt förknippad med könsidentiteten och sexualiteten.
Beteende- och responskategorier
Genom undersökningar av barn, och samtal med föräldrar, fann de att spädbarn skilde sig åt inom olika beteende- och responskategorier. Här är de nio kategorier som varje individ kan karakteriseras utifrån (enligt Alexander Thomas och Stella Chess):

1) Aktivitetsnivå – handlar om fördelningen av aktiva och icke aktiva perioder när barnet är vaket. Vissa barn är lugna när de är vakna, andra barn behöver uppmärksamhet av föräldrarna direkt då det har vaknat.
2) Närmande/undvikande – antingen accepterar barnet det nya, eller så drar de sig tillbaka från det nya och okända (i möte med människor eller objekt)
3) Rytm – vissa barn vaknar på fasta tider, andra barn har inte samma regelbundenhet när det kommer till de grundläggande behoven (mat och sömn)
4) Anpassningsförmåga – vissa barn visar tydligt stor flexibilitet när det handlar om att anpassa sig till förändringar i miljön eller i situationer. Andra barn reagerar med oro om det blir för stora förändringar
5) Tröskelvärde – mäter vad som är nödvändigt för att ett barn ska reagera och visa respons på en yttre händelse
6) Intensitet – vissa barn uttrycker sina egna behov så att ingen behöver tveka om vad barnet vill, andra barn visar nästan inga yttre tecken på reaktioner på samma händelse
7) Stämningsläge – vissa barn ger intryck av att vara glada, andra visar ilska. Denna variation kan man tidigt observera i ett barns utveckling
8) Tendens att bli distraherad – visar i vilken grad stimuli (t.ex. personer och händelser) i miljön kan förändra barnets beteende.
9) Uppmärksamhetsvidd – ger en bild av hur länge ett barn kan hålla på med en aktivitet, och vad som händer när det blir distraherat
Jag och själv – vad är vad?
Självet kan definieras som allt det en person kan kalla sitt. Är den del av vår personlighet som går att uppfatta och uppleva medvetet.
Jaget omfattar både den del av personligheten som går att uppfatta medvetet, och den omedvetna delen av personligheten.
Att ”göra” identiteter – socialisering och identitetsskapande
Det ideala målet för utveckling är att individen ska tillägna sig kompetens att kunna fungera så bra som möjligt i det kulturella och sociala sammanhang hon är del av.
Ett mål för socialiseringen är att skapa identitet. Hoëm definierar socialisering som:
Den process individen, eller grupper av individer, går igenom på väg mot en medveten upplevelse av sig själv som människa, och vidare mot de olika uppfattningarna av sig själv i olika sociala sammanhang individen måste genomleva. I denna process överförs värderingar och normer, färdigheter utvecklas och det egna värdet etableras och erkänns.
Vi uppfattar socialisering som en relation och en transaktion mellan kulturen och individen. Socialiseringsprocessen innebär å ena sidan att individen identifierar, tolkar och anpassar sig till de samhälleliga normerna och handlingsmönstren, och å andra sidan att hon omdefinierar och förändrar de samhälleliga ramarna genom deltagande i det sociala livet. Socialisering handlar både om att känna sig hemma i och tillhöra den kultur man lever i, och om att skilja ut sig som en unik människa med en egenart som är kvalitativt olika andras.
Inre självkänsla är knuten till yttre sociala kännetecken
Upplevelsen av självet är förknippat med både medvetna och omedvetna känslor som gör att individen kan skilja mellan sig själv och omgivningen. När vi talar om självuppfattning tänker vi i huvudsak på de delar av självet vi kan redogöra för, det vill säga de medvetna upplevelserna, Självuppfattningen utvecklas när självupplevelsen får en kognitiv dimension vid sidan av det emotionella. Barnet knyter först an till sitt namn. Självet är namnet. En person med god självkänsla är i grunden nöjd med sig själv.
Vad innebär det att spegla sig i andra?
Idéen om att ta perspektiv handlar om att placera sig i andra människors position och betrakta sig själv utifrån den. Självet skapas i mötet med (den) andra. I samverkan med andra upptäcker barn att de blir sedda och bedömda. I samverkan med andra får de också erfarenheter av vad andra förväntar sig av dem, och dessa fastnar i individen som inre bilder av andras förväntningar.
Heinz Kohuts teori om självet
Självpsykologin utvecklades av Heinz Kohut. Självpsykologin hävdar att man inte kan skilja känslor och tanke åt (emotion och kognition).
Det representationella självet
• Vad en person upplever som sig själv
• Representationsbildning - förmågan att skapa mentala modeller - påverkar hur vi ordnar eller bearbetar våra erfarenheter
• Mentala bilder - unika från individ till individ – reaktionen olika
• Symbolanvändning - ord som representerar eller står för något annat - har en kommunikativ funktion
• Självet - den upplevelse en person har av sig själv - personens agerande i möt med omvärlden
• Upplevelsen av självet - känslan av sig själv - inte bara det jag kan sätta ord på – även känsla jag inte kan sätta ord på
Kärnsjälvet
• Barnet föds med rötter eller föregångare till kärnsjälvet, som i ettårsåldern smälter samman till det begynnande kärnsjälvet
• Individen har fått en potential som ger utvecklingen en unik och speciell riktning (både individuella och allmänna egenskaper)
• Barnet har olika medfödda anlag
• Det grandiosa självet, det idealsökande självet och det tvillingsökande självet är förankrade i kärnsjälvet
Det grandiosa självet
• Det grandiosa självet - individens känsla av att vara världens medelpunkt, beroende av bekräftelse från omgivningen
Det idealsökande självet
• Inkluderar känslan av att hållas uppe av något större än en själv – att känna trygghet och tillit och luta sig mot någon annan som kan och vet mer än man själv
Det tvillingsökande självet
• Vi har ett behov av någon som motsvarar oss själva, någon som kan bekräfta oss själva, ett alter ego
• I vardagslivet är husdjur, bästa vänner och fantasifigurer sådana alter ego-självobjekt
Självobjekt – självpsykologins allra viktigaste begrepp?
Den funktion och värde en annan människa, ett djur, en sak etc. har för att behålla känslan av att vara ett sammanhängande meningsfyllt själv. Självobjekten omfattar både den medvetna och den omedvetna delen av självet.
Daniel Sterns teori om självet
Daniel Stern är en amerikans psykiater, psykoanalytiker och spädbarnsforskare. Stern lägger det observerande självet till grund för sin teori. Han utgår ifrån det ”normala” barnet.
Livstema
Varje livstema har en linje som löper genom hela livet. Autonomi utmärker inte en viss ålder eller livsfas, utan visar sig på olika sätt genom hela livet.
• Hos ett spädbarn kan autonomin visas genom hur de behärskar ögonkontakt i det sociala samspelet
• I tvåårsåldern kan autonomin visas genom sin egen rätt att klara saker och ting
Daniel Sterns fem självupplevelser:
Känslan av ett uppvaknande själv (före tvåmånadersåldern)
Ett fysiskt själv. Barnet reagerar på sinnesuttryck ända från början. Barnet studerar former, rörelser och fenomen. Barnet kan också skilja mellan olika händelser som liknar varandra.
Känslan av ett kärnsjälv (bildas vid cirka 2-8-månadersåldern)
En dramatisk förändring i hur barnet möter andra. Nu söker de direkt ögonkontakt, jollrar, ler och är aktivt uppmärksamt inför omgivningen. Är uppdelad i två delar:
1) barnets känsla av själva kontra annan – domineras av social samverkan, affektiv kommunikation med leende och joller och föräldrarnas svar i form av babyspråk.
2) känslan av själv tillsammans med annan – domineras av barnets och den andres gemensamma lek med saker. Denna ”andre” blir barnets självreglerande andre, som ger barnet en känsla av trygghet, styrka och sammanhang.
Känslan av ett subjektivt själv (skapas i cirka 7-15-månadersåldern)
Barnet upptäcker att det har ett eget sinne som fungerar oberoende av andra. Nu sker två viktiga händelser: anknytning och intersubjektivet. Det som utgör det subjektiva självet: att uppleva att andra, åtskilda från en själv, kan vara i ett mentalt tillstånd som liknar det man själv befinner sig i.
Känslan av ett verbalt själv (skapas vid cirka 15–36-månadersåldern)
Språket ger nya möjligheter och utvidgar på många sätt självupplevelserna. Barnet upptäcker sin egen självbild som sig själv och börjar använda begreppen ”jag”, ”mig”, ”mitt”. Barnet blir medvetet om det kön det tillhör. Barnet kan nu ge en bild av vad det önskar (framtid) och vad som hände tidigare (dåtid).
Känslan av ett berättande själv (skapas från cirka treårsåldern)
Det berättande självet börjar skapas när förmågan att tolka andra människors handlingar och sätta in dem i ett dramatiskt sammanhang har utvecklats. Barn kan berätta sin egen historia och på så sätt göra sig själv till en annan. Barnet ser sina egna och andras handlingar i ljuset av psykologiska förklaringar, som det passar in i sina historier.
Inre motivation
Inre motivation är en
0/5000
จาก: -
เป็น: -
ผลลัพธ์ (ไทย) 1: [สำเนา]
คัดลอก!
Livstema: Att förstå sig självUtvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt, kapitel 3Att uppleva sig själv som själv• Vår främsta inre erfarenhet• Den mest universella erfarenheten• Vi måste förstå att andra också har ett själv• Självutveckling – individen i relation till andra – individen i förhållande till sig självVad handlar personlighetsutveckling om?Identitetsskapandet sker bland annat i det sociala rum där individen växer upp - i det sociala rummet speglar vi oss i andra och får erfarenheter, genom vilka man kan skilja sig från andra. Speglingen är grunden för självreflektion. Att uppleva sig själv som sig själv innebär en balansgång mellan beroende och självständighet.TemperamentTemperament säger något om individuella skillnader i emotionella reaktioner. Kan definieras som ett stabilt mönster av emotioner och emotionsreglering. Detta mönster är individuellt och medför därför skillnader i hur en person reagerar på andra människor och föremål.KönDet första kännetecknet som har social betydelse är vilket kön man föds med dvs. upplevelsen av att jag är starkt förknippad med könsidentiteten och sexualiteten.Beteende- och responskategorierGenom undersökningar av barn, och samtal med föräldrar, fann de att spädbarn skilde sig åt inom olika beteende- och responskategorier. Här är de nio kategorier som varje individ kan karakteriseras utifrån (enligt Alexander Thomas och Stella Chess): 1) Aktivitetsnivå – handlar om fördelningen av aktiva och icke aktiva perioder när barnet är vaket. Vissa barn är lugna när de är vakna, andra barn behöver uppmärksamhet av föräldrarna direkt då det har vaknat.2) Närmande/undvikande – antingen accepterar barnet det nya, eller så drar de sig tillbaka från det nya och okända (i möte med människor eller objekt)3) Rytm – vissa barn vaknar på fasta tider, andra barn har inte samma regelbundenhet när det kommer till de grundläggande behoven (mat och sömn)4) Anpassningsförmåga – vissa barn visar tydligt stor flexibilitet när det handlar om att anpassa sig till förändringar i miljön eller i situationer. Andra barn reagerar med oro om det blir för stora förändringar5) Tröskelvärde – mäter vad som är nödvändigt för att ett barn ska reagera och visa respons på en yttre händelse6) Intensitet – vissa barn uttrycker sina egna behov så att ingen behöver tveka om vad barnet vill, andra barn visar nästan inga yttre tecken på reaktioner på samma händelse7) Stämningsläge – vissa barn ger intryck av att vara glada, andra visar ilska. Denna variation kan man tidigt observera i ett barns utveckling8) Tendens att bli distraherad – visar i vilken grad stimuli (t.ex. personer och händelser) i miljön kan förändra barnets beteende.9) Uppmärksamhetsvidd – ger en bild av hur länge ett barn kan hålla på med en aktivitet, och vad som händer när det blir distraheratJag och själv – vad är vad?Självet kan definieras som allt det en person kan kalla sitt. Är den del av vår personlighet som går att uppfatta och uppleva medvetet.Jaget omfattar både den del av personligheten som går att uppfatta medvetet, och den omedvetna delen av personligheten.Att ”göra” identiteter – socialisering och identitetsskapandeDet ideala målet för utveckling är att individen ska tillägna sig kompetens att kunna fungera så bra som möjligt i det kulturella och sociala sammanhang hon är del av.Ett mål för socialiseringen är att skapa identitet. Hoëm definierar socialisering som:Den process individen, eller grupper av individer, går igenom på väg mot en medveten upplevelse av sig själv som människa, och vidare mot de olika uppfattningarna av sig själv i olika sociala sammanhang individen måste genomleva. I denna process överförs värderingar och normer, färdigheter utvecklas och det egna värdet etableras och erkänns.Vi uppfattar socialisering som en relation och en transaktion mellan kulturen och individen. Socialiseringsprocessen innebär å ena sidan att individen identifierar, tolkar och anpassar sig till de samhälleliga normerna och handlingsmönstren, och å andra sidan att hon omdefinierar och förändrar de samhälleliga ramarna genom deltagande i det sociala livet. Socialisering handlar både om att känna sig hemma i och tillhöra den kultur man lever i, och om att skilja ut sig som en unik människa med en egenart som är kvalitativt olika andras.Inre självkänsla är knuten till yttre sociala känneteckenUpplevelsen av självet är förknippat med både medvetna och omedvetna känslor som gör att individen kan skilja mellan sig själv och omgivningen. När vi talar om självuppfattning tänker vi i huvudsak på de delar av självet vi kan redogöra för, det vill säga de medvetna upplevelserna, Självuppfattningen utvecklas när självupplevelsen får en kognitiv dimension vid sidan av det emotionella. Barnet knyter först an till sitt namn. Självet är namnet. En person med god självkänsla är i grunden nöjd med sig själv.Vad innebär det att spegla sig i andra?Idéen om att ta perspektiv handlar om att placera sig i andra människors position och betrakta sig själv utifrån den. Självet skapas i mötet med (den) andra. I samverkan med andra upptäcker barn att de blir sedda och bedömda. I samverkan med andra får de också erfarenheter av vad andra förväntar sig av dem, och dessa fastnar i individen som inre bilder av andras förväntningar.Heinz Kohuts teori om självetSjälvpsykologin utvecklades av Heinz Kohut. Självpsykologin hävdar att man inte kan skilja känslor och tanke åt (emotion och kognition).Det representationella självet• Vad en person upplever som sig själv• Representationsbildning - förmågan att skapa mentala modeller - påverkar hur vi ordnar eller bearbetar våra erfarenheter• Mentala bilder - unika från individ till individ – reaktionen olika• Symbolanvändning - ord som representerar eller står för något annat - har en kommunikativ funktion• Självet - den upplevelse en person har av sig själv - personens agerande i möt med omvärlden• Upplevelsen av självet - känslan av sig själv - inte bara det jag kan sätta ord på – även känsla jag inte kan sätta ord påKärnsjälvet• Barnet föds med rötter eller föregångare till kärnsjälvet, som i ettårsåldern smälter samman till det begynnande kärnsjälvet• Individen har fått en potential som ger utvecklingen en unik och speciell riktning (både individuella och allmänna egenskaper)• Barnet har olika medfödda anlag• Det grandiosa självet, det idealsökande självet och det tvillingsökande självet är förankrade i kärnsjälvetDet grandiosa självet• Det grandiosa självet - individens känsla av att vara världens medelpunkt, beroende av bekräftelse från omgivningenDet idealsökande självet• Inkluderar känslan av att hållas uppe av något större än en själv – att känna trygghet och tillit och luta sig mot någon annan som kan och vet mer än man självDet tvillingsökande självet• Vi har ett behov av någon som motsvarar oss själva, någon som kan bekräfta oss själva, ett alter ego• I vardagslivet är husdjur, bästa vänner och fantasifigurer sådana alter ego-självobjektSjälvobjekt – självpsykologins allra viktigaste begrepp?
Den funktion och värde en annan människa, ett djur, en sak etc. har för att behålla känslan av att vara ett sammanhängande meningsfyllt själv. Självobjekten omfattar både den medvetna och den omedvetna delen av självet.
Daniel Sterns teori om självet
Daniel Stern är en amerikans psykiater, psykoanalytiker och spädbarnsforskare. Stern lägger det observerande självet till grund för sin teori. Han utgår ifrån det ”normala” barnet.
Livstema
Varje livstema har en linje som löper genom hela livet. Autonomi utmärker inte en viss ålder eller livsfas, utan visar sig på olika sätt genom hela livet.
• Hos ett spädbarn kan autonomin visas genom hur de behärskar ögonkontakt i det sociala samspelet
• I tvåårsåldern kan autonomin visas genom sin egen rätt att klara saker och ting
Daniel Sterns fem självupplevelser:
Känslan av ett uppvaknande själv (före tvåmånadersåldern)
Ett fysiskt själv. Barnet reagerar på sinnesuttryck ända från början. Barnet studerar former, rörelser och fenomen. Barnet kan också skilja mellan olika händelser som liknar varandra.
Känslan av ett kärnsjälv (bildas vid cirka 2-8-månadersåldern)
En dramatisk förändring i hur barnet möter andra. Nu söker de direkt ögonkontakt, jollrar, ler och är aktivt uppmärksamt inför omgivningen. Är uppdelad i två delar:
1) barnets känsla av själva kontra annan – domineras av social samverkan, affektiv kommunikation med leende och joller och föräldrarnas svar i form av babyspråk.
2) känslan av själv tillsammans med annan – domineras av barnets och den andres gemensamma lek med saker. Denna ”andre” blir barnets självreglerande andre, som ger barnet en känsla av trygghet, styrka och sammanhang.
Känslan av ett subjektivt själv (skapas i cirka 7-15-månadersåldern)
Barnet upptäcker att det har ett eget sinne som fungerar oberoende av andra. Nu sker två viktiga händelser: anknytning och intersubjektivet. Det som utgör det subjektiva självet: att uppleva att andra, åtskilda från en själv, kan vara i ett mentalt tillstånd som liknar det man själv befinner sig i.
Känslan av ett verbalt själv (skapas vid cirka 15–36-månadersåldern)
Språket ger nya möjligheter och utvidgar på många sätt självupplevelserna. Barnet upptäcker sin egen självbild som sig själv och börjar använda begreppen ”jag”, ”mig”, ”mitt”. Barnet blir medvetet om det kön det tillhör. Barnet kan nu ge en bild av vad det önskar (framtid) och vad som hände tidigare (dåtid).
Känslan av ett berättande själv (skapas från cirka treårsåldern)
Det berättande självet börjar skapas när förmågan att tolka andra människors handlingar och sätta in dem i ett dramatiskt sammanhang har utvecklats. Barn kan berätta sin egen historia och på så sätt göra sig själv till en annan. Barnet ser sina egna och andras handlingar i ljuset av psykologiska förklaringar, som det passar in i sina historier.
Inre motivation
Inre motivation är en
การแปล กรุณารอสักครู่..
ผลลัพธ์ (ไทย) 2:[สำเนา]
คัดลอก!
รูปแบบชีวิต:
การทำความเข้าใจตัวเองมุมมองจิตวิทยาพัฒนาการในการศึกษาของเด็กบทที่3 พบตัวเองเป็นตัวเอง•มีประสบการณ์ด้านหลักของเรา•ประสบการณ์สากลมากที่สุด•เราต้องเข้าใจว่าคนอื่นๆ ยังมีตัวเอง•การพัฒนาตนเอง- บุคคลที่มีความสัมพันธ์กับคนอื่น ๆ - ของแต่ละบุคคล ในความสัมพันธ์กับตัวเองคืออะไรการพัฒนาบุคลิกภาพเกี่ยวกับ? การสร้างเอกลักษณ์ที่เกิดขึ้นโดยเฉพาะอย่างยิ่งในพื้นที่ทางสังคมที่แต่ละคนเติบโตขึ้น - ในพื้นที่ทางสังคมสะท้อนให้เห็นถึงตัวเองในที่คนอื่น ๆ และประสบการณ์ผ่านที่หนึ่งสามารถแยกตัวเองจากคนอื่น ๆ กระจกเป็นพื้นฐานสำหรับตัวเองสะท้อน เพื่อประสบการณ์การใช้ตัวเองเป็นตัวเองหมายถึงความสมดุลระหว่างการพึ่งพาอาศัยกันและเป็นอิสระ. อารมณ์อารมณ์กล่าวว่าสิ่งที่เกี่ยวกับความแตกต่างของแต่ละบุคคลในการตอบสนองทางอารมณ์ สามารถกำหนดเป็นรูปแบบที่มีเสถียรภาพของอารมณ์และการควบคุมอารมณ์ รูปแบบนี้เป็นรายบุคคลและผลจึงอยู่ในความแตกต่างในวิธีการที่คนตอบสนองต่อคนอื่นและวัตถุ. เพศลักษณะแรกที่มีความสำคัญทางสังคมเพศหนึ่งเกิดมาพร้อมกับกล่าวคือ ประสบการณ์ของผมมีความสัมพันธ์อย่างมากกับอัตลักษณ์ทางเพศและเพศ. พฤติกรรมและประเภทการตอบสนองผ่านการสอบของเด็กและพูดคุยกับพ่อแม่ของพวกเขาพบว่าทารกที่แตกต่างกันในพฤติกรรมและการตอบสนองประเภทต่างๆ นี่คือเก้าประเภทที่แต่ละบุคคลสามารถโดดเด่นบนพื้นฐานของ (ตามอเล็กซานเดโทมัสและสเตลล่าหมากรุก): 1) ระดับกิจกรรม - เป็นเรื่องเกี่ยวกับรายละเอียดของระยะเวลาการใช้งานและไม่ได้ใช้งานในระหว่างการตื่นตัว เด็กบางคนมีความสงบเมื่อพวกเขาจะตื่นเด็กคนอื่น ๆ ต้องให้ความสนใจของผู้ปกครองโดยตรงเมื่อมันได้ตื่นขึ้น. 2) แนวทาง / หลีกเลี่ยง - ทั้งยอมรับเด็กใหม่หรือเพื่อให้พวกเขาดึงกลับมาจากใหม่และไม่รู้จัก (ในการประชุมกับผู้คนหรือ รายการ) 3) จังหวะ - เด็กบางคนที่ตื่นขึ้นมาในช่วงเวลาที่คงที่เด็กคนอื่น ๆ ไม่ได้มีความสม่ำเสมอเดียวกันเมื่อมันมาถึงความต้องการขั้นพื้นฐาน (อาหารและการนอนหลับ) 4) การปรับตัว - เด็กบางคนที่แสดงให้เห็นชัดเจนมีความยืดหยุ่นที่ดีเมื่อมันมาถึงการปรับตัวเข้ากับการเปลี่ยนแปลง สิ่งแวดล้อมหรือสถานการณ์ เด็กคนอื่น ๆ ทำปฏิกิริยากับความกังวลเมื่อมันกลายเป็นการเปลี่ยนแปลงครั้งใหญ่5) เกณฑ์ - การวัดสิ่งที่เป็นสิ่งจำเป็นสำหรับเด็กที่จะตอบสนองและแสดงการตอบสนองต่อเหตุการณ์ภายนอก6) ความเข้ม - เด็กบางคนแสดงความต้องการของพวกเขาจึงไม่มีความจำเป็นที่จะลังเลเกี่ยวกับสิ่งที่ เด็กที่ต้องการแสดงให้เห็นว่าเด็กคนอื่น ๆ เกือบจะไม่มีสัญญาณของการเกิดปฏิกิริยากับเหตุการณ์เดียวกัน7) อารมณ์ - เด็กบางคนที่ให้ความรู้สึกของการเป็นความสุขที่คนอื่น ๆ แสดงความโกรธ รูปแบบนี้สามารถสังเกตได้ในช่วงต้นของการพัฒนาของเด็ก8) แนวโน้มที่จะฟุ้งซ่าน - แสดงระดับของสิ่งเร้า (เช่นผู้คนและเหตุการณ์) ในสภาพแวดล้อมสามารถปรับเปลี่ยนพฤติกรรมของเด็ก. 9) ความกว้างความสนใจ - ช่วยให้ความคิดของวิธียาวเด็กหนึ่ง ที่จะมีส่วนร่วมในกิจกรรมและสิ่งที่เกิดขึ้นเมื่อได้รับฟุ้งซ่านและตัวผมเอง- สิ่งที่เป็นอะไรด้วยตัวเองสามารถกำหนดเป็นทุกอย่างที่คนอาจเรียกเธอ เป็นส่วนหนึ่งของบุคลิกภาพของเรารับรู้และประสบการณ์ที่มีสติ. รวมถึงตัวเองทั้งเป็นส่วนหนึ่งของบุคลิกภาพการรับรู้ส่วนหนึ่งมีสติและหมดสติของบุคลิกภาพ. เพื่อ "ให้" ตัวตน - การขัดเกลาทางสังคมและการสร้างตัวตนวัตถุประสงค์ในอุดมคติของการพัฒนาคือการบุคคลที่จะได้รับทักษะในการทำงานเป็นไปได้ในบริบททางวัฒนธรรมและสังคมที่เธอเป็นส่วนหนึ่งของ. หนึ่งในเป้าหมายของการขัดเกลาทางสังคมคือการสร้างตัวตน Hoem กำหนดขัดเกลาทางสังคมเช่นกระบวนการของแต่ละบุคคลหรือกลุ่มบุคคลที่ผ่านไปในทางที่จะเป็นประสบการณ์ที่จิตสำนึกของตัวเองเป็นมนุษย์และไปที่แนวความคิดต่างๆของตัวเองในบริบททางสังคมที่แตกต่างกันของแต่ละบุคคลต้องมีชีวิตอยู่ผ่าน ในขั้นตอนนี้ส่งค่านิยมและมาตรฐานการพัฒนาทักษะและความคุ้มค่าของตัวเองเป็นที่ยอมรับและเป็นที่ยอมรับ. เราตั้งครรภ์การขัดเกลาทางสังคมเป็นความสัมพันธ์และการทำธุรกรรมระหว่างวัฒนธรรมและบุคคลที่ กระบวนการขัดเกลาทางสังคมที่เกี่ยวข้องกับการบนมือข้างหนึ่งระบุว่าแต่ละคนตีความและปรับให้เหมาะกับบรรทัดฐานทางสังคมและรูปแบบการดำเนินการและในทางกลับกันก็จะถูกกําหนดและการเปลี่ยนแปลงกรอบทางสังคมผ่านการมีส่วนร่วมในชีวิตทางสังคม การขัดเกลาทางสังคมที่เกี่ยวข้องกับทั้งสองรู้สึกเหมือนอยู่บ้านและเป็นวัฒนธรรมที่พวกเขาอาศัยอยู่ในและที่จะแยกตัวเองเป็นคนที่ไม่ซ้ำกับตัวบุคคลที่มีคุณภาพอื่น ๆ ที่แตกต่างกัน. ภายในภาคภูมิใจในตนเองจะเชื่อมโยงกับลักษณะทางสังคมภายนอกประสบการณ์ของตัวเองที่มีความเกี่ยวข้องกับทั้งอารมณ์มีสติและหมดสติที่ทำให้บุคคลที่จะแยกแยะความแตกต่างระหว่างตัวเองและสิ่งแวดล้อม เมื่อเราพูดคุยเกี่ยวกับการรับรู้ของตัวเองเราคิดว่าส่วนใหญ่ในส่วนของตัวเองเราสามารถบัญชีสำหรับการที่มีประสบการณ์ที่ใส่ใจตัวเองแนวคิดพัฒนาเมื่อประสบการณ์ที่ตัวเองอาจจะเป็นมิติองค์ความรู้พร้อมกับอารมณ์ เครือข่ายเด็กแรกเก็บไว้ชื่อ ตัวเองเป็นชื่อ คนที่มีความนับถือตนเองสูงมีความยินดีที่พื้นกับตัวเอง. มันหมายความว่าอะไรที่จะสะท้อนให้เห็นถึงคนอื่น ๆ ? ความคิดของการมุมมองที่เกี่ยวข้องกับการวางตัวเองในตำแหน่งของผู้อื่นและคิดว่าตัวเองจากมัน ตนเองสร้างขึ้นในการประชุมที่มี (คน) คนอื่น ๆ ในความร่วมมือกับเด็กคนอื่น ๆ พบว่าพวกเขาได้รับการเห็นและการประเมิน ในความร่วมมือกับคนอื่นพวกเขายังได้รับประสบการณ์จากสิ่งที่คนอื่นคาดหวังของพวกเขาและผู้ที่ติดอยู่ในบุคคลที่เป็นภาพภายในของความคาดหวังของคนอื่น ๆ . ไฮนซ์ทฤษฎีของตนเอง Kohuts จิตวิทยาตนเองได้รับการพัฒนาโดย Heinz Kohut จิตวิทยาเองอ้างว่าคุณจะไม่สามารถแยกความรู้สึกและคิดไป (อารมณ์ความรู้สึกและความรู้). ตัวเองดำเนินการ•อะไรประสบการณ์คนขณะที่ตัวเอง•การสร้างตัวแทน- ความสามารถในการสร้างแบบจำลองทางจิต - ส่งผลกระทบต่อวิธีการที่เราจัดระเบียบหรือประมวลผลประสบการณ์ของเรา•ภาพจิต- ที่ไม่ซ้ำกัน จากแต่ละบุคคล - ปฏิกิริยาของที่แตกต่างกัน•สัญลักษณ์ใช้งาน- คำที่แสดงถึงหรือย่อมาจากอย่างอื่น - มีฟังก์ชั่นการสื่อสาร•ตนเอง- มีประสบการณ์มีบุคคลที่มีของตัวเอง - พฤติกรรมของบุคคลในหน้ากับโลกภายนอก•มีประสบการณ์ของตนเองที่- ความรู้สึกของตัวเอง - ไม่เพียง แต่ที่ฉันสามารถใส่ลงไปในคำ - แม้ความรู้สึกที่ฉันไม่สามารถใส่ลงไปในคำพูดของตัวเองที่สำคัญ•เด็กที่เกิดมาพร้อมกับรากหรือสารตั้งต้นตัวหลักซึ่งในยุคหนึ่งผสานเข้ากับตัวเองนิวเคลียร์ตั้งไข่•บุคคลที่ได้รับการกำหนดให้มีศักยภาพที่จะช่วยให้การพัฒนาที่ไม่ซ้ำกันและทิศทางที่เฉพาะเจาะจง (ทั้งลักษณะของแต่ละบุคคลและทั่วไป) •เด็กที่มีความบกพร่องทางธรรมชาติที่แตกต่างกัน•ตัวเองยิ่งใหญ่ด้วยตนเองผู้สมัครที่เหมาะและหาคู่เองทอดสมออยู่ในตัวเองหลักของตัวเองยิ่งใหญ่•ตัวเองยิ่งใหญ่- ความรู้สึกของแต่ละบุคคลในการเป็นศูนย์กลางของโลกขึ้นอยู่กับการยืนยัน จากสภาพแวดล้อมด้วยตนเองผู้สมัครที่เหมาะ•รวมความรู้สึกที่ถูกเก็บขึ้นมาจากสิ่งที่มีขนาดใหญ่กว่าตัวเอง- จะรู้สึกปลอดภัยและความไว้วางใจและพึ่งพาคนอื่นที่อาจจะรู้มากกว่าที่คุณเองผู้หาคู่ตนเอง•เรามีความจำเป็นในการใดๆ ที่สอดคล้องกัน ตัวเราเองทุกคนที่สามารถยืนยันตัวเองเป็นอัตตา•ในชีวิตประจำวันของสัตว์เลี้ยงเพื่อนที่ดีที่สุดและตัวเลขจินตนาการเช่นอัตตาตนเองรายการคุณสมบัติของตัวเอง- จิตวิทยาตนเองของแนวคิดที่สำคัญมากที่สุด? ฟังก์ชั่นและคุณค่าของความเป็นมนุษย์อีกสัตว์, สิ่ง ฯลฯ มีการรักษาความรู้สึกของการเชื่อมโยงกันเป็นประโยคที่เต็มไปเอง รายการที่ตัวเองมีทั้งสติและส่วนที่หมดสติของตัวเอง. ทฤษฎีแดเนียลสเติร์นตัวของตัวเอง, แดเนียลสเติร์นเป็นจิตแพทย์อเมริกันนักจิตวิทยาและนักวิจัยของทารก สเติร์นใส่ตัวเองสังเกตเป็นพื้นฐานสำหรับทฤษฎีของเขา เขาเริ่มต้นจาก "ปกติ" เด็ก. ธีมชีวิตรูปแบบชีวิตของทุกคนมีสายที่ไหลผ่านทั้งชีวิตที่ ในกำกับของรัฐไม่ได้กำหนดอายุโดยเฉพาะหรือเวทีชีวิต แต่แสดงให้เห็นตัวเองในรูปแบบที่แตกต่างกันไปตลอดชีวิต. •ในเด็กทารกอาจเอกราชก็แสดงให้เห็นว่าพวกเขาเข้าใจสายตาในการปฏิสัมพันธ์ทางสังคม•ในยุคของทั้งสองอาจจะเป็นอิสระที่แสดงโดยตัวของตัวเองในการจัดการสิ่งที่แดเนียลสเติร์นห้าประสบการณ์ตัวเองคือความรู้สึกของการกระตุ้นตัวเอง (ก่อนอายุสองเดือน) ตัวเองทางกายภาพ เด็กตอบสนองต่อการแสดงออกทางประสาทสัมผัสจากจุดเริ่มต้น เด็กที่กำลังศึกษารูปทรงการเคลื่อนไหวและปรากฏการณ์ เด็กสามารถแยกแยะความแตกต่างระหว่างเหตุการณ์ที่แตกต่างกันที่มีคล้าย ๆ กัน. ความรู้สึกของตัวเองเป็นหลัก (ที่เกิดขึ้นในเวลาประมาณ 2-8 เดือนของอายุ) การเปลี่ยนแปลงอย่างมากในวิธีการที่เด็กจะพบปะกับผู้อื่น พวกเขาพยายามที่สายตาโดยตรงคูส, รอยยิ้มและมีความตั้งใจอย่างแข็งขันสภาพแวดล้อมข้างหน้า แบ่งออกเป็นสองส่วนคือ1). เด็กความรู้สึกของตัวเองเมื่อเทียบกับที่อื่น - ถูกครอบงำโดยการปฏิสัมพันธ์ทางสังคมการสื่อสารอารมณ์ด้วยรอยยิ้มและไหลโครกและการตอบสนองของผู้ปกครองในรูปแบบของทารกพูดคุย2) ความรู้สึกของตัวเองพร้อมกับอื่น - ถูกครอบงำโดยเด็กและอื่น ๆ ที่พบบ่อย เล่นกับสิ่งที่ นี้ "อื่น ๆ " จะกลายเป็นเด็กบังคับตนเองอื่น ๆ ที่จะช่วยให้เด็กรู้สึกของการรักษาความปลอดภัยที่มีความแข็งแรงและความเคารพ. รู้สึกของตัวเองส่วนตัวการให้ (ที่สร้างขึ้นในเวลาประมาณ 7-15 เดือนของอายุ) เด็กค้นพบว่ามันมีความคิดของตัวเองซึ่งดำเนินการเป็นอิสระของคนอื่น ๆ ตอนนี้วางสองเหตุการณ์สำคัญและขยาย intersubjektivet มันถือว่าตัวเองอัตนัย: จะได้สัมผัสกับอื่น ๆ ที่แยกออกมาจากตัวเองสามารถอยู่ในสภาพจิตใจที่คล้ายกันกับสิ่งที่คุณอยู่ในตัวเอง. ความรู้สึกของตัวเองด้วยวาจา (ที่สร้างขึ้นประมาณ 15-36 เดือนอายุ) ด้วยภาษาให้ใหม่โอกาสและการขยายตัวในหลาย ๆ ประสบการณ์ตัวเอง เด็กค้นพบภาพตัวเองของเขาเองขณะที่ตัวเองและเริ่มที่จะใช้แนวความคิดของ "ฉัน", "ฉัน" "ฉัน" เด็กจะกลายเป็นตระหนักถึงการมีเพศสัมพันธ์พวกเขาอยู่ เด็กในขณะนี้สามารถให้ภาพของสิ่งที่มันต้องการ (ในอนาคต) และสิ่งที่เกิดขึ้นในอดีต (อดีต). ความรู้สึกของการเล่าเรื่องที่ตัวเอง (ที่สร้างขึ้นจากเรื่องอายุสาม) ตัวเองเล่าเรื่องเริ่มต้นที่จะสร้างขึ้นเมื่อความสามารถในการตีความการกระทำของคนอื่น ๆ และใส่ไว้ใน บริบทการพัฒนาอย่างรวดเร็วได้ เด็กสามารถบอกเล่าเรื่องราวของตัวเองและทำให้ตัวเองอีก เด็กที่เห็นการกระทำของตัวเองและคนอื่น ๆ 'ของพวกเขาในแง่ของคำอธิบายทางจิตวิทยาในขณะที่มันเหมาะสมกับเรื่องราวของพวกเขา. ด้านแรงจูงใจแรงจูงใจภายในเป็น














































































การแปล กรุณารอสักครู่..
ผลลัพธ์ (ไทย) 3:[สำเนา]
คัดลอก!
livstema : ATT F ö RST ปี Sig SJ และ LV
utvecklingspsykologiska มุมมอง P ปี uppv barns และ XT , ที่ 3
ATT ปเพลียว่า Sig เอสเจและเอสเจและ LV LV som
- V ปี r fr และพฤษภาคม inre erfarenhet
-
- universella เดนส่วนใหญ่ erfarenheten 6 M ปี Ste F ö RST ปี ATT แอนดร้า ( ปี และหนึ่งในเอสเจและเอสเจและ LV
- lvutveckling – individen ผมความสัมพันธ์จนถึงหมู่คนอื่น ๆ ) individen ผม F ö RH ปี llande จน Sig SJ และ LV
แว๊ด handlar personlighetsutveckling โอม
identitetsskapandet sker จืด annat ผมมี sociala รัม D และ R individen แวร์มแห้งขึ้น - ฉันมี sociala rummet speglar 6 OSS ผมหมู่คนอื่น ๆและ F ปี R erfarenheter เป็นผู้ชาย , vilka คัน skilja Sig fr ปี N หมู่คนอื่น ๆ . speglingen และ R grunden F ö r SJ และ lvreflektion . ATT ปเพลียว่า Sig เอสเจและเอสเจและ LV LV ส้ม Sig inneb และ R และ balansg ปีของ mellan beroende และ SJ และ lvst และอารมณ์

ndighet .และอารมณ์ของเยอรมัน มี โอม individuella N ปี skillnader ผม emotionella reaktioner . คัน definieras ส้ม a stabilt M ö nster AV emotioner และ emotionsreglering . นี้ nster M ö r และ individuellt และ medf ö r D ö r และ RF skillnader หนูเฮอร์เขา reagerar P ปี nniskor และ Andra M และ F öเรมปี L .
K ö n
5 F ö k และ rsta nnetecknet ส้มและ betydelse ทางสังคมและ R vilket K ö n ผู้ชาย F ö DS Med DVS .upplevelsen AV ATT JAG และ R starkt F ö rknippad Med K ö nsidentiteten และ sexualiteten .
-
beteende และ responskategorier เข้าö kningar AV เป็นโรงนา และ samtal Med F ö r และ ldrar ฟ่าน de ATT , SP และ dbarn skilde SIG ปี T ไอนม olika beteende - และ responskategorier . H และ R และ R de นีโอบรรลุสม varje individ คัน karakteriseras utifr ปี ( ตามที่อเล็กซานเดอร์โทมัสและสเตลล่าหมากรุก ) :

1 ) aktivitetsniv ปี– handlar โอม F ö rdelningen AV Aktiva และ icke Aktiva perioder N R และ R และบาร์เน็ต vaket . vissa โรงนาและ R และ R และ R lugna N เดอ vakna หมู่คนอื่น ๆ , ยุ้งฉาง beh ö ver uppm และ rksamhet AV F ö r และ ldrarna direkt D ปี The Har vaknat .
2 ) N และ rmande / undvikande – antingen accepterar บาร์เน็ตเดชน๊า หรือเป็นปี drar de Sig tillbaka fr n the น๊าและตกลงและปี ( M ö te NDA Med M และ nniskor หรือ objekt )
การแปล กรุณารอสักครู่..
 
ภาษาอื่น ๆ
การสนับสนุนเครื่องมือแปลภาษา: กรีก, กันนาดา, กาลิเชียน, คลิงออน, คอร์สิกา, คาซัค, คาตาลัน, คินยารวันดา, คีร์กิซ, คุชราต, จอร์เจีย, จีน, จีนดั้งเดิม, ชวา, ชิเชวา, ซามัว, ซีบัวโน, ซุนดา, ซูลู, ญี่ปุ่น, ดัตช์, ตรวจหาภาษา, ตุรกี, ทมิฬ, ทาจิก, ทาทาร์, นอร์เวย์, บอสเนีย, บัลแกเรีย, บาสก์, ปัญจาป, ฝรั่งเศส, พาชตู, ฟริเชียน, ฟินแลนด์, ฟิลิปปินส์, ภาษาอินโดนีเซี, มองโกเลีย, มัลทีส, มาซีโดเนีย, มาราฐี, มาลากาซี, มาลายาลัม, มาเลย์, ม้ง, ยิดดิช, ยูเครน, รัสเซีย, ละติน, ลักเซมเบิร์ก, ลัตเวีย, ลาว, ลิทัวเนีย, สวาฮิลี, สวีเดน, สิงหล, สินธี, สเปน, สโลวัก, สโลวีเนีย, อังกฤษ, อัมฮาริก, อาร์เซอร์ไบจัน, อาร์เมเนีย, อาหรับ, อิกโบ, อิตาลี, อุยกูร์, อุสเบกิสถาน, อูรดู, ฮังการี, ฮัวซา, ฮาวาย, ฮินดี, ฮีบรู, เกลิกสกอต, เกาหลี, เขมร, เคิร์ด, เช็ก, เซอร์เบียน, เซโซโท, เดนมาร์ก, เตลูกู, เติร์กเมน, เนปาล, เบงกอล, เบลารุส, เปอร์เซีย, เมารี, เมียนมา (พม่า), เยอรมัน, เวลส์, เวียดนาม, เอสเปอแรนโต, เอสโทเนีย, เฮติครีโอล, แอฟริกา, แอลเบเนีย, โคซา, โครเอเชีย, โชนา, โซมาลี, โปรตุเกส, โปแลนด์, โยรูบา, โรมาเนีย, โอเดีย (โอริยา), ไทย, ไอซ์แลนด์, ไอร์แลนด์, การแปลภาษา.

Copyright ©2024 I Love Translation. All reserved.

E-mail: