Livstema: Att förstå sig själv
Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt, kapitel 3
Att uppleva sig själv som själv
• Vår främsta inre erfarenhet
• Den mest universella erfarenheten
• Vi måste förstå att andra också har ett själv
• Självutveckling – individen i relation till andra – individen i förhållande till sig själv
Vad handlar personlighetsutveckling om?
Identitetsskapandet sker bland annat i det sociala rum där individen växer upp - i det sociala rummet speglar vi oss i andra och får erfarenheter, genom vilka man kan skilja sig från andra. Speglingen är grunden för självreflektion. Att uppleva sig själv som sig själv innebär en balansgång mellan beroende och självständighet.
Temperament
Temperament säger något om individuella skillnader i emotionella reaktioner. Kan definieras som ett stabilt mönster av emotioner och emotionsreglering. Detta mönster är individuellt och medför därför skillnader i hur en person reagerar på andra människor och föremål.
Kön
Det första kännetecknet som har social betydelse är vilket kön man föds med dvs. upplevelsen av att jag är starkt förknippad med könsidentiteten och sexualiteten.
Beteende- och responskategorier
Genom undersökningar av barn, och samtal med föräldrar, fann de att spädbarn skilde sig åt inom olika beteende- och responskategorier. Här är de nio kategorier som varje individ kan karakteriseras utifrån (enligt Alexander Thomas och Stella Chess):
1) Aktivitetsnivå – handlar om fördelningen av aktiva och icke aktiva perioder när barnet är vaket. Vissa barn är lugna när de är vakna, andra barn behöver uppmärksamhet av föräldrarna direkt då det har vaknat.
2) Närmande/undvikande – antingen accepterar barnet det nya, eller så drar de sig tillbaka från det nya och okända (i möte med människor eller objekt)
3) Rytm – vissa barn vaknar på fasta tider, andra barn har inte samma regelbundenhet när det kommer till de grundläggande behoven (mat och sömn)
4) Anpassningsförmåga – vissa barn visar tydligt stor flexibilitet när det handlar om att anpassa sig till förändringar i miljön eller i situationer. Andra barn reagerar med oro om det blir för stora förändringar
5) Tröskelvärde – mäter vad som är nödvändigt för att ett barn ska reagera och visa respons på en yttre händelse
6) Intensitet – vissa barn uttrycker sina egna behov så att ingen behöver tveka om vad barnet vill, andra barn visar nästan inga yttre tecken på reaktioner på samma händelse
7) Stämningsläge – vissa barn ger intryck av att vara glada, andra visar ilska. Denna variation kan man tidigt observera i ett barns utveckling
8) Tendens att bli distraherad – visar i vilken grad stimuli (t.ex. personer och händelser) i miljön kan förändra barnets beteende.
9) Uppmärksamhetsvidd – ger en bild av hur länge ett barn kan hålla på med en aktivitet, och vad som händer när det blir distraherat
Jag och själv – vad är vad?
Självet kan definieras som allt det en person kan kalla sitt. Är den del av vår personlighet som går att uppfatta och uppleva medvetet.
Jaget omfattar både den del av personligheten som går att uppfatta medvetet, och den omedvetna delen av personligheten.
Att ”göra” identiteter – socialisering och identitetsskapande
Det ideala målet för utveckling är att individen ska tillägna sig kompetens att kunna fungera så bra som möjligt i det kulturella och sociala sammanhang hon är del av.
Ett mål för socialiseringen är att skapa identitet. Hoëm definierar socialisering som:
Den process individen, eller grupper av individer, går igenom på väg mot en medveten upplevelse av sig själv som människa, och vidare mot de olika uppfattningarna av sig själv i olika sociala sammanhang individen måste genomleva. I denna process överförs värderingar och normer, färdigheter utvecklas och det egna värdet etableras och erkänns.
Vi uppfattar socialisering som en relation och en transaktion mellan kulturen och individen. Socialiseringsprocessen innebär å ena sidan att individen identifierar, tolkar och anpassar sig till de samhälleliga normerna och handlingsmönstren, och å andra sidan att hon omdefinierar och förändrar de samhälleliga ramarna genom deltagande i det sociala livet. Socialisering handlar både om att känna sig hemma i och tillhöra den kultur man lever i, och om att skilja ut sig som en unik människa med en egenart som är kvalitativt olika andras.
Inre självkänsla är knuten till yttre sociala kännetecken
Upplevelsen av självet är förknippat med både medvetna och omedvetna känslor som gör att individen kan skilja mellan sig själv och omgivningen. När vi talar om självuppfattning tänker vi i huvudsak på de delar av självet vi kan redogöra för, det vill säga de medvetna upplevelserna, Självuppfattningen utvecklas när självupplevelsen får en kognitiv dimension vid sidan av det emotionella. Barnet knyter först an till sitt namn. Självet är namnet. En person med god självkänsla är i grunden nöjd med sig själv.
Vad innebär det att spegla sig i andra?
Idéen om att ta perspektiv handlar om att placera sig i andra människors position och betrakta sig själv utifrån den. Självet skapas i mötet med (den) andra. I samverkan med andra upptäcker barn att de blir sedda och bedömda. I samverkan med andra får de också erfarenheter av vad andra förväntar sig av dem, och dessa fastnar i individen som inre bilder av andras förväntningar.
Heinz Kohuts teori om självet
Självpsykologin utvecklades av Heinz Kohut. Självpsykologin hävdar att man inte kan skilja känslor och tanke åt (emotion och kognition).
Det representationella självet
• Vad en person upplever som sig själv
• Representationsbildning - förmågan att skapa mentala modeller - påverkar hur vi ordnar eller bearbetar våra erfarenheter
• Mentala bilder - unika från individ till individ – reaktionen olika
• Symbolanvändning - ord som representerar eller står för något annat - har en kommunikativ funktion
• Självet - den upplevelse en person har av sig själv - personens agerande i möt med omvärlden
• Upplevelsen av självet - känslan av sig själv - inte bara det jag kan sätta ord på – även känsla jag inte kan sätta ord på
Kärnsjälvet
• Barnet föds med rötter eller föregångare till kärnsjälvet, som i ettårsåldern smälter samman till det begynnande kärnsjälvet
• Individen har fått en potential som ger utvecklingen en unik och speciell riktning (både individuella och allmänna egenskaper)
• Barnet har olika medfödda anlag
• Det grandiosa självet, det idealsökande självet och det tvillingsökande självet är förankrade i kärnsjälvet
Det grandiosa självet
• Det grandiosa självet - individens känsla av att vara världens medelpunkt, beroende av bekräftelse från omgivningen
Det idealsökande självet
• Inkluderar känslan av att hållas uppe av något större än en själv – att känna trygghet och tillit och luta sig mot någon annan som kan och vet mer än man själv
Det tvillingsökande självet
• Vi har ett behov av någon som motsvarar oss själva, någon som kan bekräfta oss själva, ett alter ego
• I vardagslivet är husdjur, bästa vänner och fantasifigurer sådana alter ego-självobjekt
Självobjekt – självpsykologins allra viktigaste begrepp?
Den funktion och värde en annan människa, ett djur, en sak etc. har för att behålla känslan av att vara ett sammanhängande meningsfyllt själv. Självobjekten omfattar både den medvetna och den omedvetna delen av självet.
Daniel Sterns teori om självet
Daniel Stern är en amerikans psykiater, psykoanalytiker och spädbarnsforskare. Stern lägger det observerande självet till grund för sin teori. Han utgår ifrån det ”normala” barnet.
Livstema
Varje livstema har en linje som löper genom hela livet. Autonomi utmärker inte en viss ålder eller livsfas, utan visar sig på olika sätt genom hela livet.
• Hos ett spädbarn kan autonomin visas genom hur de behärskar ögonkontakt i det sociala samspelet
• I tvåårsåldern kan autonomin visas genom sin egen rätt att klara saker och ting
Daniel Sterns fem självupplevelser:
Känslan av ett uppvaknande själv (före tvåmånadersåldern)
Ett fysiskt själv. Barnet reagerar på sinnesuttryck ända från början. Barnet studerar former, rörelser och fenomen. Barnet kan också skilja mellan olika händelser som liknar varandra.
Känslan av ett kärnsjälv (bildas vid cirka 2-8-månadersåldern)
En dramatisk förändring i hur barnet möter andra. Nu söker de direkt ögonkontakt, jollrar, ler och är aktivt uppmärksamt inför omgivningen. Är uppdelad i två delar:
1) barnets känsla av själva kontra annan – domineras av social samverkan, affektiv kommunikation med leende och joller och föräldrarnas svar i form av babyspråk.
2) känslan av själv tillsammans med annan – domineras av barnets och den andres gemensamma lek med saker. Denna ”andre” blir barnets självreglerande andre, som ger barnet en känsla av trygghet, styrka och sammanhang.
Känslan av ett subjektivt själv (skapas i cirka 7-15-månadersåldern)
Barnet upptäcker att det har ett eget sinne som fungerar oberoende av andra. Nu sker två viktiga händelser: anknytning och intersubjektivet. Det som utgör det subjektiva självet: att uppleva att andra, åtskilda från en själv, kan vara i ett mentalt tillstånd som liknar det man själv befinner sig i.
Känslan av ett verbalt själv (skapas vid cirka 15–36-månadersåldern)
Språket ger nya möjligheter och utvidgar på många sätt självupplevelserna. Barnet upptäcker sin egen självbild som sig själv och börjar använda begreppen ”jag”, ”mig”, ”mitt”. Barnet blir medvetet om det kön det tillhör. Barnet kan nu ge en bild av vad det önskar (framtid) och vad som hände tidigare (dåtid).
Känslan av ett berättande själv (skapas från cirka treårsåldern)
Det berättande självet börjar skapas när förmågan att tolka andra människors handlingar och sätta in dem i ett dramatiskt sammanhang har utvecklats. Barn kan berätta sin egen historia och på så sätt göra sig själv till en annan. Barnet ser sina egna och andras handlingar i ljuset av psykologiska förklaringar, som det passar in i sina historier.
Inre motivation
Inre motivation är en
รูปแบบชีวิต: ทำความเข้าใจตัวเองมุมมองทางจิตวิทยาในเด็ก upbringing บทที่ 3 การพัฒนาประสบการณ์ตัวเองเป็นตัวเอง•มีประสบการณ์ของเราหลักภายใน•ประสบการณ์สากลมากที่สุด•เราต้องเข้าใจว่า คนอื่นยังมีตนเองเป็น•ด้านการพัฒนาตนเองบุคคลในความสัมพันธ์อื่น ๆ – บุคคลเกี่ยวกับตัวเองการพัฒนาบุคลิกภาพทั้งหมดประมาณคืออะไรเกิดขึ้น Identitetsskapandet หมู่คนอื่น ๆ ในห้องสังคมที่แต่ละคนเติบโตขึ้นในพื้นที่ทางสังคมสะท้อนตนเองในผู้อื่น และได้รับประสบการณ์ ซึ่งอาจจะแตกต่างจากคนอื่น กระจกเป็นพื้นฐานสำหรับการมอง ประสบการณ์ตัวเองเป็นตัวเองเกี่ยวข้องกับพระราชบัญญัติดุลระหว่างการพึ่งพาและความเป็นอิสระTemperamentTemperament กล่าวว่า บางสิ่งบางอย่างเกี่ยวกับความแตกต่างแต่ละในปฏิกิริยาทางอารมณ์ สามารถกำหนดเป็นรูปแบบที่มั่นคงของอารมณ์และ emotionsreglering รูปแบบนี้เป็นรายบุคคล และผลต่างในวิธีการตอบสนองบุคคลและวัตถุอื่น ๆ ดังนั้นเพศเครื่องแรกที่มีความสำคัญต่อสังคมเป็นเพศหนึ่งจะเกิดมาพร้อมกับ IE ประสบการณ์ของฉันจะสัมพันธ์อย่างยิ่งกับตัวเพศและเพศวิถีลักษณะการทำงานและ responskategorierโดยสำรวจความคิดเห็นของเด็กและสนทนากับผู้ปกครอง พวกเขาพบว่า ทารกอยู่ในต่าง ๆ พฤติกรรม และ responskategorier นี่เป็นเก้าประเภทที่แต่ละคนสามารถเป็นลักษณะบนพื้นฐานของ (ตามอเล็กซานเดอร์ Thomas สเตลลาหมากรุก): 1) ระดับกิจกรรมเกี่ยวกับการกระจายเมื่อทารกจะตื่นเวลาใช้งาน และใช้งานไม่ได้ เด็กบางคนจะเงียบเมื่อเด็กตื่น อื่น ๆ ต้องการความสนใจของผู้ปกครองโดยตรงเป็นมันได้ตื่นขึ้น2 วิธีการหลีกเลี่ยง / – การยอมรับเด็ก ใหม่ หรือพวกเขากลับจากใหม่และไม่รู้จัก (ในการประชุมกับบุคคลหรือวัตถุ)3) จังหวะ – ปลุกเด็กบางค่าที่คงที่เวลา เด็กอื่น ๆ มีความสอดคล้องกันเมื่อมันมาถึงความต้องการพื้นฐาน (อาหารและนอนหลับ)4) หลากหลาย – เด็กบางชัดเจนแสดงความยืดหยุ่นที่ดีเมื่อมันมาถึงการดัดแปลงเปลี่ยนแปลงสภาพแวดล้อม หรือสถานการณ์ เด็กอื่น ๆ ตอบสนอง ด้วยความกังวลหากได้รับการเปลี่ยนแปลงมากเกินไป5) ขีดจำกัด – วัดสิ่งจำเป็นสำหรับเด็กเพื่อตอบสนอง และแสดงการตอบสนองต่อเหตุการณ์ภายนอก6) ความเข้มเด็กบางแสดงตนต้องการนั้นไม่ต้องลังเลเกี่ยวกับสิ่งเด็กต้อง เด็กอื่น ๆ เกือบไม่ออกไปด้านนอกเครื่องหมายแสดงปฏิกิริยากับเหตุการณ์เดียวกัน7) อารมณ์เด็กบางดูเหมือนจะ มีความสุข คนอื่น ๆ แสดงความโกรธ การเปลี่ยนแปลงนี้สามารถเริ่มต้นในการพัฒนาเด็ก8) มีแนวโน้มที่จะต้องคอยกังวล – แสดงระดับที่สิ่งเร้า (เช่น คน และเหตุการณ์) ในสภาพแวดล้อมที่สามารถเปลี่ยนพฤติกรรมของเด็ก9) Uppmärksamhetsvidd – ให้ความคิดของเด็กระยะสามารถรับเกี่ยวข้องกับงาน เกิดอะไรขึ้นเมื่อมันได้รับฟุ้งซ่านผมตนเองอะไรเป็นอะไรสามารถกำหนดตนเองเป็นสิ่งที่บุคคลสามารถเรียกเธอ เป็นส่วนหนึ่งของบุคลิกภาพของเราที่ไปสังเกต และประสบการณ์มืออาชีพตนเองรวมถึงส่วนของบุคลิกภาพที่สามารถมองเห็นสติ และส่วนหนึ่งสติของบุคลิกภาพการ "ทำให้" ตัวตนก่อการขัดเกลาทางสังคมและอัตลักษณ์ห้องวัตถุประสงค์ของการพัฒนาคือการละการทักษะที่จะสามารถทำงาน เป็นไปได้ในบริบททางวัฒนธรรม และสังคม เธอเป็นส่วนหนึ่งของเป้าหมายของการขัดเกลาทางสังคมคือการ สร้างเอกลักษณ์ Hoëm กำหนดสังคมเป็น:กระบวนการบุคคลหรือกลุ่มบุคคล ไปผ่านไปเป็นประสบการณ์ที่สติของตัวเองเป็นมนุษย์ และบนต่อมุมมองต่าง ๆ ของตนเองในบริบทสังคมต่าง ๆ บุคคลต้องอาศัยผ่าน ในกระบวนการนำส่งค่าและมาตรฐาน พัฒนาทักษะ และค่าของพวกเขาก่อตั้งขึ้น และรับรู้เราเข้าใจการขัดเกลาทางสังคมเป็นความสัมพันธ์และธุรกรรมระหว่างบุคคลและวัฒนธรรม กระบวนการทางสังคมเกี่ยวข้อง คง ให้บุคคลระบุ แปล และตอบการนิยมบรรทัดฐานและรูปแบบ ของการดำเนินการ และ มือ redefines เธอ และอื่น ๆ บริบททางสังคมเปลี่ยนแปลงจากการเข้าร่วมในชีวิตทางสังคม การขัดเกลาทางสังคมเกี่ยวกับความรู้สึกทั้งที่บ้านใน และเป็นของเราอยู่ในวัฒนธรรม และแยกตัวเองเป็นมนุษย์เฉพาะ ด้วยบุคลิกลักษณะที่แตกต่างของคนอื่น qualitativelyนับถือตนเองภายในเชื่อมโยงกับลักษณะทางสังคมภายนอกประสบการณ์ของตนเองเชื่อมโยงกับทั้งสติ และสติอารมณ์ที่ทำให้ที่แต่ละสามารถแยกความแตกต่างระหว่างตัวเองและบริเวณ เมื่อเราพูดถึงภาพตัวเอง เรามีความคิดส่วนใหญ่ของส่วนของตนเอง เราสามารถลงบัญชี คือ ความตระหนักในประสบการณ์พัฒนา Self-awareness เมื่อประสบการณ์ที่ตนเองมีขนาดรับรู้นอกจากอารมณ์ เครือข่ายเด็กก่อนเพื่อชื่อ ตนเองเป็นชื่อ บุคคลที่ มีการนับถือตนเองที่ดีโดยทั่วไปพอใจกับตัวเองได้หมาย ถึงตัวเองในอีกความคิดของการมองเป็นใส่ตัวเองในตำแหน่งของคนอื่น และพิจารณาตัวเองนั้น สร้างตนเองในการประชุมกับผู้อื่น () ในการดำเนินงานร่วมกับเด็กอื่น ๆ สัมผัส พวกเขากำลังถูกเฝ้าดู และตัดสิน ร่วมกับผู้อื่น พวกเขายังอาจพบสิ่งที่ผู้อื่นคาดหวังของพวกเขา และพวกเขาหางรูปภาพภายในของความคาดหวังของคนอื่นHeinz Kohuts ทฤษฎีของตนเองเป็นพัฒนาตนเองจิตวิทยา โดย Heinz Kohut ตนเองจิตวิทยาจนว่า หนึ่งไม่สามารถแยกแยะระหว่างความรู้สึกและความคิด (อารมณ์และประชาน)การ representationella ตนเอง•ผู้ที่ประสบการณ์เป็นตัวเอง•พนักงานก่อตัวที่ความสามารถในการสร้างจิตรุ่นมีผลต่อวิธีการที่เราจัด หรือประมวลผลประสบการณ์ของเรา•จิตภาพเฉพาะจากแต่ละบุคคลปฏิกิริยาแตกต่างกัน•คำแบบแผน ที่แสดงถึงสิ่งอื่น-มีฟังก์ชั่นการสื่อสาร•ประสบการณ์ตนเองมีคนของตัวเองบุคคลในการตอบสนองกับโลกภายนอก•ประสบการณ์ที่ตนเองรู้สึกว่าของตัวเองไม่เท่าที่ผมสามารถทำให้เป็นคำซึ่งแม้แต่ความรู้สึกผมไม่สามารถใส่เป็นคำหลักด้วยตนเอง•เด็กจะเกิดรากหรือรุ่นก่อนถึงหลักด้วยตนเอง เป็นเกี่ยวกับอายุรวม coalesce เข้าตนเองนิวเคลียร์ก่อ•แต่ละคนได้รับโอกาสที่ทำให้การพัฒนาเป็นพิเศษ และเฉพาะทิศทาง (ลักษณะทั่วไป และแต่ละ)•เด็กมี predisposition แตกต่างกันโดยธรรมชาติ•ตนเองยอดเยี่ยม ผู้สมัครสะดวกด้วยตนเองและผู้สมัครคู่ตัวเองจะยึดในหลักการด้วยตนเองตนเองยอดเยี่ยม•ตัวตนอันบุคคลยอดเยี่ยมของความรู้สึกของการโฟกัสของโลก มีการยืนยันจากสิ่งแวดล้อมผู้สมัครที่พักด้วยตนเอง•รวมความรู้สึกของการถูกจัดขึ้นโดยสิ่งที่ใหญ่กว่าคือตนเอง – รู้สึกปลอดภัย และเชื่อถือพาดใคร ที่สามารถรู้มากกว่าคุณคู่ค้นหาตัวเอง•เรามีต้องการที่สอดคล้องกับตนเอง ใครสามารถยืนยันตนเอง อาตมาเป็น alter•ในชีวิตประจำวันสัตว์เลี้ยง ดีเพื่อนและ chimeras alter อาตมา-självobjekt ดังกล่าวSjälvobjekt – självpsykologins allra viktigaste begrepp?Den funktion och värde en annan människa, ett djur, en sak etc. har för att behålla känslan av att vara ett sammanhängande meningsfyllt själv. Självobjekten omfattar både den medvetna och den omedvetna delen av självet.Daniel Sterns teori om självetDaniel Stern är en amerikans psykiater, psykoanalytiker och spädbarnsforskare. Stern lägger det observerande självet till grund för sin teori. Han utgår ifrån det ”normala” barnet.LivstemaVarje livstema har en linje som löper genom hela livet. Autonomi utmärker inte en viss ålder eller livsfas, utan visar sig på olika sätt genom hela livet.• Hos ett spädbarn kan autonomin visas genom hur de behärskar ögonkontakt i det sociala samspelet• I tvåårsåldern kan autonomin visas genom sin egen rätt att klara saker och tingDaniel Sterns fem självupplevelser:Känslan av ett uppvaknande själv (före tvåmånadersåldern)Ett fysiskt själv. Barnet reagerar på sinnesuttryck ända från början. Barnet studerar former, rörelser och fenomen. Barnet kan också skilja mellan olika händelser som liknar varandra.Känslan av ett kärnsjälv (bildas vid cirka 2-8-månadersåldern)En dramatisk förändring i hur barnet möter andra. Nu söker de direkt ögonkontakt, jollrar, ler och är aktivt uppmärksamt inför omgivningen. Är uppdelad i två delar: 1) barnets känsla av själva kontra annan – domineras av social samverkan, affektiv kommunikation med leende och joller och föräldrarnas svar i form av babyspråk.2) känslan av själv tillsammans med annan – domineras av barnets och den andres gemensamma lek med saker. Denna ”andre” blir barnets självreglerande andre, som ger barnet en känsla av trygghet, styrka och sammanhang.Känslan av ett subjektivt själv (skapas i cirka 7-15-månadersåldern)Barnet upptäcker att det har ett eget sinne som fungerar oberoende av andra. Nu sker två viktiga händelser: anknytning och intersubjektivet. Det som utgör det subjektiva självet: att uppleva att andra, åtskilda från en själv, kan vara i ett mentalt tillstånd som liknar det man själv befinner sig i.Känslan av ett verbalt själv (skapas vid cirka 15–36-månadersåldern)Språket ger nya möjligheter och utvidgar på många sätt självupplevelserna. Barnet upptäcker sin egen självbild som sig själv och börjar använda begreppen ”jag”, ”mig”, ”mitt”. Barnet blir medvetet om det kön det tillhör. Barnet kan nu ge en bild av vad det önskar (framtid) och vad som hände tidigare (dåtid).Känslan av ett berättande själv (skapas från cirka treårsåldern)Det berättande självet börjar skapas när förmågan att tolka andra människors handlingar och sätta in dem i ett dramatiskt sammanhang har utvecklats. Barn kan berätta sin egen historia och på så sätt göra sig själv till en annan. Barnet ser sina egna och andras handlingar i ljuset av psykologiska förklaringar, som det passar in i sina historier.Inre motivationInre motivation är en
การแปล กรุณารอสักครู่..

livstema : ATT F ö RST ปี Sig SJ และ LV
utvecklingspsykologiska มุมมอง P ปี uppv barns และ XT , ที่ 3
ATT ปเพลียว่า Sig เอสเจและเอสเจและ LV LV som
- V ปี r fr และพฤษภาคม inre erfarenhet
-
- universella เดนส่วนใหญ่ erfarenheten 6 M ปี Ste F ö RST ปี ATT แอนดร้า ( ปี และหนึ่งในเอสเจและเอสเจและ LV
- lvutveckling – individen ผมความสัมพันธ์จนถึงหมู่คนอื่น ๆ ) individen ผม F ö RH ปี llande จน Sig SJ และ LV
แว๊ด handlar personlighetsutveckling โอม
identitetsskapandet sker จืด annat ผมมี sociala รัม D และ R individen แวร์มแห้งขึ้น - ฉันมี sociala rummet speglar 6 OSS ผมหมู่คนอื่น ๆและ F ปี R erfarenheter เป็นผู้ชาย , vilka คัน skilja Sig fr ปี N หมู่คนอื่น ๆ . speglingen และ R grunden F ö r SJ และ lvreflektion . ATT ปเพลียว่า Sig เอสเจและเอสเจและ LV LV ส้ม Sig inneb และ R และ balansg ปีของ mellan beroende และ SJ และ lvst และอารมณ์
ndighet .และอารมณ์ของเยอรมัน มี โอม individuella N ปี skillnader ผม emotionella reaktioner . คัน definieras ส้ม a stabilt M ö nster AV emotioner และ emotionsreglering . นี้ nster M ö r และ individuellt และ medf ö r D ö r และ RF skillnader หนูเฮอร์เขา reagerar P ปี nniskor และ Andra M และ F öเรมปี L .
K ö n
5 F ö k และ rsta nnetecknet ส้มและ betydelse ทางสังคมและ R vilket K ö n ผู้ชาย F ö DS Med DVS .upplevelsen AV ATT JAG และ R starkt F ö rknippad Med K ö nsidentiteten และ sexualiteten .
-
beteende และ responskategorier เข้าö kningar AV เป็นโรงนา และ samtal Med F ö r และ ldrar ฟ่าน de ATT , SP และ dbarn skilde SIG ปี T ไอนม olika beteende - และ responskategorier . H และ R และ R de นีโอบรรลุสม varje individ คัน karakteriseras utifr ปี ( ตามที่อเล็กซานเดอร์โทมัสและสเตลล่าหมากรุก ) :
1 ) aktivitetsniv ปี– handlar โอม F ö rdelningen AV Aktiva และ icke Aktiva perioder N R และ R และบาร์เน็ต vaket . vissa โรงนาและ R และ R และ R lugna N เดอ vakna หมู่คนอื่น ๆ , ยุ้งฉาง beh ö ver uppm และ rksamhet AV F ö r และ ldrarna direkt D ปี The Har vaknat .
2 ) N และ rmande / undvikande – antingen accepterar บาร์เน็ตเดชน๊า หรือเป็นปี drar de Sig tillbaka fr n the น๊าและตกลงและปี ( M ö te NDA Med M และ nniskor หรือ objekt )
3 ) rytm – vissa ยุ้งฉาง vaknar P ปี fasta tider Andra , โรงนาและ inte สัมมา regelbundenhet n และ r คือ kommer จนถึง เดอ grundl และ ggande behoven ( เสื่อและ S ö MN )
4 ) anpassningsf ö RM ปีกา– vissa ยุ้งฉาง visar tydligt stor n และ r คือความยืดหยุ่น handlar โอม ATT anpassa Sig จนถึง F ö r และ ndringar ผม milj ö n หรือผม situationer . หมู่คนอื่น ๆ บ้าน reagerar Med โอโร โอม เดชจะได้รับที่เลวร้าย stora F ö r f ö r และ ndringar
5 ) TR ö skelv RDE ) และ M และ เธอวาดส้มและ R N ö DV และ ndigt F ö r ATT a บ้านสกา reagera และวีซ่าของคุณ P ปี en yttre H และ ndelse
6 ) intensitet – vissa ยุ้งฉาง uttrycker Sina egna behov S ปี ATT Ingen beh ö Ver tveka โอม VAD บาร์เน็ตวิว หมู่คนอื่น ๆโรงนา visar N และสแตน Inga yttre tecken P ปี reaktioner P ปีสัมมา H และ ndelse
7 ) เซนต์ และ mningsl และ GE – vissa โรงนาเยอรมัน intryck AV ATT วารา glada หมู่คนอื่น ๆ , visar ilska .
การแปล กรุณารอสักครู่..
